Hitta stöd

Att läsa om anknytning kan väcka mycket. Den här sidan handlar om att hitta stöd: när det kan hjälpa att prata med en professionell, vem du kan vända dig till och hur du hittar någon. Vid fara, ring 112 direkt.

Om du är i fara just nu

Om du eller någon annan är i akut fara, eller om du har tankar på att skada dig själv, ring 112 nu. Du kan också åka till närmaste akutmottagning. Är du utanför Sverige gäller det lokala nödnumret; i hela EU fungerar 112.

  • 112: vid akut fara för liv eller hälsa.
  • 1177 Vårdguiden: sjukvårdsrådgivning dygnet runt på telefon 1177 och på 1177.se, där du också hittar vårdcentraler och mottagningar nära dig.
  • Mind Självmordslinjen 90101: för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller som oroar dig för någon annan. Du kan ringa och prata anonymt.

När det hjälper att prata med en professionell

Anknytningsstilar är vanliga tendenser, och de flesta kan lära sig mycket om dem genom reflektion och genom sina relationer. Ändå finns det lägen då ett samtal med någon som är utbildad för det är ett bättre nästa steg. Fundera på det om:

  • du känner långvarig oro eller smärta kring dina relationer, eller om ämnet håller dig vaken om nätterna,
  • du ser mönster som skadar dig eller andra, till exempel relationer som gång på gång blir plågsamma, kontrollerande eller otrygga,
  • tidigare upplevelser som försummelse, övergrepp, förlust eller andra trauman fortsätter att komma tillbaka,
  • ångest eller nedstämdhet påverkar din sömn, ditt arbete, din aptit eller din vardag,
  • du oroar dig för ett barn du tar hand om och hur barnet knyter an till andra.

Du behöver inte vara i kris för att förtjäna stöd. Många söker hjälp helt enkelt för att de vill förstå sig själva bättre eller få en relation att fungera.

Vem kan hjälpa

Det här är de yrkesgrupper som de flesta vänder sig till:

  • Din vårdcentral. Ofta det enklaste första steget. Där kan du träffa en läkare eller en kurator eller psykolog, få hjälp att utesluta kroppsliga orsaker och vid behov en remiss vidare.
  • En legitimerad psykolog. Utbildad för att bedöma och behandla känslomässiga svårigheter och svårigheter i relationer. Många arbetar med vuxna kring relationsmönster och följderna av tidiga erfarenheter.
  • En legitimerad psykoterapeut. Erbjuder samtalsterapi över längre tid. Titlarna psykolog och psykoterapeut är skyddade i Sverige, så du kan kontrollera att personen är legitimerad.
  • En par- eller familjeterapeut. Arbetar med båda parter tillsammans när det är själva relationen som står i fokus. Många kommuner erbjuder familjerådgivning.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin eller en barnpsykolog. Vid oro för ett barn, oftast via barnavårdscentralen, elevhälsan eller vårdcentralen.

Hur du hittar någon

  • Börja hos vårdcentralen eller på 1177.se, där du kan söka mottagningar nära dig och läsa om hur du får kontakt.
  • Kontrollera legitimationen. Fråga gärna om psykologen eller psykoterapeuten är legitimerad; titlarna psykolog och psykoterapeut är skyddade i Sverige.
  • Fråga om arbetssätt och passform. Det är helt okej att ha ett kort första samtal och fråga hur personen arbetar, om hen har erfarenhet av relationsfrågor och vad det kostar.

Det kan ta några försök att hitta rätt person. Att det känns rätt spelar roll, och att byta terapeut om det inte gör det är helt normalt.

Vad vårt test och våra texter kan och inte kan

Vårt anknytningstest och vår wiki är till för självreflektion. De ställer ingen diagnos och kan inte ersätta en bedömning av en professionell. Du kan läsa mer om gränserna i så fungerar testet och om skillnaden mellan vardagliga anknytningsstilar och kliniska tillstånd i anknytningsstil eller anknytningsstörning.

Om du tar med dig en sak från den här sidan, låt det vara den här: att räcka ut en hand är ett tecken på omsorg om dig själv och människorna omkring dig, inte ett tecken på att något är fel på dig.

Senast uppdaterad 28 september 2026